Tänk dig att du går till bowlinghallen för att roa dig en timme. Du skickar iväg klotet och det försvinner in i en dimma efter några meter. Efter någon vecka, i bästa fall, får du reda på hur det gick, om det blev en strike eller inte. Skulle du bowla då?
Troligen inte, och ändå utsätter du dig för något liknande varje dag på jobbet. Det vill säga du agerar på olika sätt i din yrkesroll och ser resultatet av ditt agerande långt senare. Det är olika i olika yrken. Kör man sopor som jag gjorde i min ungdom är det en lättnad varje gång en säck lämnar ryggen och landar i pressen. När dagens område är klart kan man åka hem och vara ledig till nästa dag.
Många jobb saknar den direkta återkopplingen på utfört arbete, i det yrkeslivet är bowlingbanan ofta än mer annorlunda.
- Du ser inte käglorna, eller målet för ditt arbete. Förhoppningsvis berättar chefen för dig hur många poäng hela verksamheten behöver få ihop på ett år. Kanske berättar chefen hur käglorna ser ut och att de finns där framme, långt fram i tiden.
- Dina poäng kommer kanske bara en gång per år, på utvecklings- eller lönesamtalet. Ibland ställs det mötet in eller glöms bort så det går kanske två år eller fler innan du ser dina poäng.
- Chefen försöker motivera dig med att det går bra för företaget och dess aktieägare ju fler strike du slår.
- Du får din lön varje månad oavsett hur många poäng du får ihop.
- Saker som du inte kan styra över påverkar dina poäng. Konjunkturen, konkurrenterna, kollegerna, datorerna med mera kan styra ditt klot trots att du har släppt iväg det med perfekt precision.
Allt det här gör det svårt för dig att veta hur ett bra kast går till. Det innebär att du har svårt att avgöra om dina kast vardagen egentligen leder till målet, en strike.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar