"Att uppfostra barn är ytterst inte skolans ansvar!"

Folkpartiledaren Jan Björklund vill tvinga föräldrar till stökiga barn att sitta med i klassrummet. Lärarfacken uttalar sig om att ”det är inte vår uppgift att fostra barnen”.

Minns du högstadiet och att det kanske fanns någon eller några ”kravallungar” i din eller andra klasser? Termen är en från en kompis som själv var en sådan, han satt ofta hos rektorn för samtal om sitt uppförande. Minns du också att det fanns minst en lärare på skolan som klarade av de tonåringarna eller den klassen?

Om jag var lärare skulle jag fundera över vad det är min kollega gör för att få ordning i klassen istället för att skylla på ouppfostrade barn. Jag skulle vilja lära mig hur jag kunde göra för att hantera alla barn som har plikt att gå till skolan trots att de kanske inte är motiverade.

Barn är situationsanpassade liksom vi vuxna. Du beter dig inte alltid på samma sätt. Beroende på personerna runt dig och situationen beter du dig hela tiden lite olika. Gör du samma saker när du är själv hemma som när föräldrarna/kompisarna/partnern/barnen etc är med? Eller när du äter själv eller på en middag med chefen? Troligen anpassar du dig till situationen.

Barn är vana vid detta, de har inga problem med olika regler i olika situationer. Det brukar fungera bra hos farmor/mormor även om de har lite andra regler än du har hemma, eller hur?
Problemen uppstå möjligen när du är med hos mormor, då kanske barnet testar gränserna och blir mer svårhanterligt än mormor inte är med. När mormor är själv med barnet fungerar det bra igen.

Allt detta är självklart för de flesta i vardagen. Hur kommer det sig att lärarna i skolan inte har lärt sig detta, eller glömmer bort sin roll som vuxna förebilder när de kommer till jobbet. Vuxenrollen klarar läraren säkert lika bra som andra föräldrar med barnen och barnens kompisar därhemma. På jobbet verkar många tappa den kunskapen. Eller är det så att utbildningen, facket och politiker som Björklund lurat dem att tro att vara en vuxen förebild i barns närhet, det behöver jag inte ägna mig åt när jag är på jobbet?