Jag minns min förvåning första gången jag insåg att inte alla människor tänker så mycket som jag gör. Vissa förstår inte frågan när man frågar; hur tänker du när du gör eller säger så där? Med tiden har jag insett att inte heller mitt eget beteende styrs av tankar eller värderingar. De senare är mer en efterhandskonstruktion av hjärnan, se förra inlägget.
Överför vi det här till ledarskap så är det få ledare som agerar medvetet i vardagen. Vi gör det som känns bra just då, i den unika situationen. Din inlärningshistoria har lärt dig att göra så i liknande situationer. Vi gör det som känns bra, inte det vi läst i böcker eller hört föreläsare berätta att vi borde göra som ledare. Vissa saker har vi fångat upp längs vägen och ändrat i vårt beteende. Om det har gett positivt resultat fortsätter vi med det beteendet. Det innebär inte att vi är så medvetna i vårt dagliga beteende som ledare.
Jag tror på Darwin och "survival of the fittest". Tillämpat på ledarskap innebär det att de ledare vi hör talas om är de som råkar vara rätt person på rätt plats. Det går bra för företaget och ledaren/VD:n höjs till skyarna. Vi andra som kämpar med vardagens ledarskapsproblem letar svar, ser en förebild och försöker hitta nyckeln till ledarskapet hos framgångsrika ledare. Alla de ledare som beter sig på samma sätt men är på "fel" plats hör vi aldrig talas om. Det går inte lika bra för deras företag eller så är de sämre på att framhäva sina framgångar.
En del riktigt bra ledare blir aldrig uppmärksammade just för att de inte har ett behov av att framhäva sig. Säg att det finns människor på jorden idag som är lyckliga, som nått nirvana eller på annat sätt är fullt nöjda med sin tillvaro. Tror du att de jobbar dygnet runt för att göra karriär, prata i TV sofforna, blogga, ;-), eller skriva böcker? Troligen inte, de är nöjda med sin villa, vovve och Volvo.
Att vi söker framgångsbeteenden hos den som höjs till skyarna för att ta till oss i vårt eget ledarskap kan innebära problem. Ett är att den framgångsrikes beteende sällan är genomtänkt och därför svårt att återskapa av andra. Det är ett beteende som kan vara framgångsrikt i just den unika situation som den ledaren befinner sig i, det behöver inte vara framgångsrikt i den situation du befinner dig. Dessutom kan verksamheten vara framgångsrik trots ledarens beteende! Med en annan ledare under samma tid skulle verksamheten kanske ha blivit ännu mer framgångsrik. Ledare överskattar lätt sin betydelse, det personalens kunskaper och beteende som ger framgång. Personalens beteende kan bero på ledningen men det kan också finnas där trots ledningen. Många företag fungerar trots sina ledare. Om alla skulle göra exakt som cheferna säger skulle många företag få problem.
Ett annat problem är hur vi mäter framgång. Ta exempelvis nedskärningar. Olika studier ger samma bild, nedskärningar gynnar sällan lönsamheten och verksamhetens utveckling på sikt. Däremot ökar börskursen i snitt med 7% när man berättar om neddragningar av personal. Det förklarar CEO:s beteende att dra ner, det är kortsiktigt förstärkt. VD framstår som en bra ledare när han/hon drar ner på personalstyrkan. Tar vi sådana beteenden som förebild kan vi bli bra kortsiktiga ledare, men är det bra ledarskap?
Sen vet vi inte vems beteende som i praktiken har bidragit mest till framgången. En amerikansk studie visade att framgångsrika och karismatiska CEO hade en effektiv COO som såg till att allt fungerade i vardagen. Börsen och investerarna gillar den karismatiske ledaren medan verksamheten behöver en annan typ av ledare. Om det är den karismatiske ledaren som lyfts fram som förebild missar man kanske den i skuggan bakom som gör jobbet.
lördag 14 november 2009
söndag 8 november 2009
Värderingar styr inte beteende – det är tvärtom
Det finns en av konsultkolleger ofta använd bild av en boj i vattnet. Bojen är förankrad i ett ankare på botten medan bojen flyter på ytan. Ankaret är våra värderingar medan bojen är vårt beteende. Bilden vill förmedla att våra värderingar är det inom oss som är grunden för det beteende som syns på ytan.
Jag har letat efter vad den tanken kommer ifrån utan att finna dess historia eller forskningsmässiga stöd. Tvärtom visade Ricard LaPiere redan på 30-talet att kineser inte hade några problem att få mat eller rum trots att 92% av de restauranger och hotell de besökte sa att de inte serverade kineser. Senare forskning visar samma sak, uttalade värderingar och faktiskt beteende hänger inte alltid ihop.
Däremot finns många belägg för det motsatta, beteenden styr värderingar. Inlärningspsykologin ger en empiriskt belagd teoretisk förklaring av värderingar, de är hjärnans sätt att rationalisera, förklara, våra handlingar för oss själva. Det här är inget nytt och senare års forskning stärker teorin.
Beteende styrs inte av värderingar, beteende styrs av de konsekvenser det får. Om det du gör ger en positiv konsekvens ökar chansen att du gör samma sak igen. Får beteendet en negativ konsekvens minskar sannolikheten att du upprepar handlingen. All inlärning sker på det sättet i alla levande organismer. Den här processen är omedveten och sker innan det vi uppfattar som vårt ”jag” fått ordning på världen. Det vi kallar ”jag” är en efterkonstruktion av hjärnan i syfte att få oss att känna oss som ett sammanhållet jag, en förutsägbar intelligent person.
Det är kanske det mest spännande med modern psykologi, upptäckten att jaget ”bara” är en efterkonstruktion. Det finns många studier som visar att hjärnan tar beslut att agera upp till 10 sekunder innan ”jaget” påstår sig välja hur det ska agera.
Dina värderingar är alltså en konstruktion av din hjärna för att försvara det du gör på grund av att det gynnar dig eller för att du vill undvika obehag (verkligt eller inbillat).
Det beteende som blivit förstärkt i din inlärningshistoria förklarar du med hjälp av något du kallar värderingar. Din miljö har styrt ditt beteende och dina reaktioner på andras beteende styr dem. Det här sker varje dag i din närmiljö. Skulle du exempelvis börja säga och bete dig enligt någon politisk ståndpunkt som din omgivning inte håller med om kommer du snabbt att märka en minskad uppmärksamhet från vissa och en ökad från andra. Efter en tid har du bytt ut ditt umgänge till dem som förstärker din nya ståndpunkt och/eller fått andra att prata på ditt nya sätt, eller så slutar du argumentera så för att dina vänner inte uppskattar ditt nya beteende.
När vi vill ändra beteenden i exempelvis en organisation eller grupp pratar vi ofta om att det behövs folk med de rätta värderingarna. Stämmer det? Nej, det är folk med de rätta beteendena du vill ha. Du vill ha medarbetare som GÖR rätt saker. Det är det man egentligen eftersträvar när man pratar om värderingsförändring, en beteendeförändring. Vägen dit går inte via värderingar utan via beteenden och de förändras via konsekvenser.
För att inte fastna i semantiken kan vi definiera värderingar som konsekvenshistorik. Om det du kallar värderingar är din inlärningshistoria av konsekvenser så håller jag med om att värderingar påverkar beteenden. Det svåra med det vi vet om jaget idag är att det ställer våra inlärda föreställningar på huvudet. Begrepp som värdering får en annan mening när man förstår att jaget är en uppdiktad berättelse, en sorts efterrationalisering av beteendet.
Tips för mer information
På SVT Play handlar Vetenskapsmagasinet från 31/8 (del 3 av 10) om forskning kring jaget och värderingar:
http://svtplay.se/v/1673375/vetenskapsmagasinet/del_3_av_10?sb,p102819,2,f,-1
Forskning och framsteg nummer 7 2008 handlar om jaget:
http://www.fof.se/tidning/2008/7
Min bok om beteendeförändring:
OBM - Ledarskapets psykologi
Jag har letat efter vad den tanken kommer ifrån utan att finna dess historia eller forskningsmässiga stöd. Tvärtom visade Ricard LaPiere redan på 30-talet att kineser inte hade några problem att få mat eller rum trots att 92% av de restauranger och hotell de besökte sa att de inte serverade kineser. Senare forskning visar samma sak, uttalade värderingar och faktiskt beteende hänger inte alltid ihop.
Däremot finns många belägg för det motsatta, beteenden styr värderingar. Inlärningspsykologin ger en empiriskt belagd teoretisk förklaring av värderingar, de är hjärnans sätt att rationalisera, förklara, våra handlingar för oss själva. Det här är inget nytt och senare års forskning stärker teorin.
Beteende styrs inte av värderingar, beteende styrs av de konsekvenser det får. Om det du gör ger en positiv konsekvens ökar chansen att du gör samma sak igen. Får beteendet en negativ konsekvens minskar sannolikheten att du upprepar handlingen. All inlärning sker på det sättet i alla levande organismer. Den här processen är omedveten och sker innan det vi uppfattar som vårt ”jag” fått ordning på världen. Det vi kallar ”jag” är en efterkonstruktion av hjärnan i syfte att få oss att känna oss som ett sammanhållet jag, en förutsägbar intelligent person.
Det är kanske det mest spännande med modern psykologi, upptäckten att jaget ”bara” är en efterkonstruktion. Det finns många studier som visar att hjärnan tar beslut att agera upp till 10 sekunder innan ”jaget” påstår sig välja hur det ska agera.
Dina värderingar är alltså en konstruktion av din hjärna för att försvara det du gör på grund av att det gynnar dig eller för att du vill undvika obehag (verkligt eller inbillat).
Det beteende som blivit förstärkt i din inlärningshistoria förklarar du med hjälp av något du kallar värderingar. Din miljö har styrt ditt beteende och dina reaktioner på andras beteende styr dem. Det här sker varje dag i din närmiljö. Skulle du exempelvis börja säga och bete dig enligt någon politisk ståndpunkt som din omgivning inte håller med om kommer du snabbt att märka en minskad uppmärksamhet från vissa och en ökad från andra. Efter en tid har du bytt ut ditt umgänge till dem som förstärker din nya ståndpunkt och/eller fått andra att prata på ditt nya sätt, eller så slutar du argumentera så för att dina vänner inte uppskattar ditt nya beteende.
När vi vill ändra beteenden i exempelvis en organisation eller grupp pratar vi ofta om att det behövs folk med de rätta värderingarna. Stämmer det? Nej, det är folk med de rätta beteendena du vill ha. Du vill ha medarbetare som GÖR rätt saker. Det är det man egentligen eftersträvar när man pratar om värderingsförändring, en beteendeförändring. Vägen dit går inte via värderingar utan via beteenden och de förändras via konsekvenser.
För att inte fastna i semantiken kan vi definiera värderingar som konsekvenshistorik. Om det du kallar värderingar är din inlärningshistoria av konsekvenser så håller jag med om att värderingar påverkar beteenden. Det svåra med det vi vet om jaget idag är att det ställer våra inlärda föreställningar på huvudet. Begrepp som värdering får en annan mening när man förstår att jaget är en uppdiktad berättelse, en sorts efterrationalisering av beteendet.
Tips för mer information
På SVT Play handlar Vetenskapsmagasinet från 31/8 (del 3 av 10) om forskning kring jaget och värderingar:
http://svtplay.se/v/1673375/vetenskapsmagasinet/del_3_av_10?sb,p102819,2,f,-1
Forskning och framsteg nummer 7 2008 handlar om jaget:
http://www.fof.se/tidning/2008/7
Min bok om beteendeförändring:
OBM - Ledarskapets psykologi
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)