Amos Makajula fick 38% av rösterna när årets Upplänning utsågs av UNT. Han har fattat vad nyckelbeteende är! Det primära för en busschaufför är inte att köra buss utan att lösa kundens transportbehov på ett för kunden så bra sätt som möjligt. Köra buss är enkelt jämfört med att få kunden att känna att det är en trevlig resa.
Vi får hoppas att det inspirerar fler i servicebranschen att inse vilka nyckelbeteendena egentligen är i deras värld. Forskningen som visade att just leendet är ett av de viktigaste nyckelbeteendena har många år på nacken idag men resultatet verkar inte så spritt om man ser till hur man bemöts när man exempelvis kommer in i en affär.
Det håller på att ändra sig. Personalen på ICA Maxi i Stenhagen där jag ofta handlar överraskade mig för några år sedan med att följa med och visa varan när jag frågade efter något jag inte hittade. Det kändes bra och kan vara ett nyckelbeteende för upplevelsen av service i en butik. Jag har jobbat med liknande för andra butiker och det fungerar.
torsdag 31 december 2009
måndag 28 december 2009
Arbete – som att bowla utan att se käglorna
Tänk dig att du går till bowlinghallen för att roa dig en timme. Du skickar iväg klotet och det försvinner in i en dimma efter några meter. Efter någon vecka, i bästa fall, får du reda på hur det gick, om det blev en strike eller inte. Skulle du bowla då?
Troligen inte, och ändå utsätter du dig för något liknande varje dag på jobbet. Det vill säga du agerar på olika sätt i din yrkesroll och ser resultatet av ditt agerande långt senare. Det är olika i olika yrken. Kör man sopor som jag gjorde i min ungdom är det en lättnad varje gång en säck lämnar ryggen och landar i pressen. När dagens område är klart kan man åka hem och vara ledig till nästa dag.
Många jobb saknar den direkta återkopplingen på utfört arbete, i det yrkeslivet är bowlingbanan ofta än mer annorlunda.
- Du ser inte käglorna, eller målet för ditt arbete. Förhoppningsvis berättar chefen för dig hur många poäng hela verksamheten behöver få ihop på ett år. Kanske berättar chefen hur käglorna ser ut och att de finns där framme, långt fram i tiden.
- Dina poäng kommer kanske bara en gång per år, på utvecklings- eller lönesamtalet. Ibland ställs det mötet in eller glöms bort så det går kanske två år eller fler innan du ser dina poäng.
- Chefen försöker motivera dig med att det går bra för företaget och dess aktieägare ju fler strike du slår.
- Du får din lön varje månad oavsett hur många poäng du får ihop.
- Saker som du inte kan styra över påverkar dina poäng. Konjunkturen, konkurrenterna, kollegerna, datorerna med mera kan styra ditt klot trots att du har släppt iväg det med perfekt precision.
Allt det här gör det svårt för dig att veta hur ett bra kast går till. Det innebär att du har svårt att avgöra om dina kast vardagen egentligen leder till målet, en strike.
Troligen inte, och ändå utsätter du dig för något liknande varje dag på jobbet. Det vill säga du agerar på olika sätt i din yrkesroll och ser resultatet av ditt agerande långt senare. Det är olika i olika yrken. Kör man sopor som jag gjorde i min ungdom är det en lättnad varje gång en säck lämnar ryggen och landar i pressen. När dagens område är klart kan man åka hem och vara ledig till nästa dag.
Många jobb saknar den direkta återkopplingen på utfört arbete, i det yrkeslivet är bowlingbanan ofta än mer annorlunda.
- Du ser inte käglorna, eller målet för ditt arbete. Förhoppningsvis berättar chefen för dig hur många poäng hela verksamheten behöver få ihop på ett år. Kanske berättar chefen hur käglorna ser ut och att de finns där framme, långt fram i tiden.
- Dina poäng kommer kanske bara en gång per år, på utvecklings- eller lönesamtalet. Ibland ställs det mötet in eller glöms bort så det går kanske två år eller fler innan du ser dina poäng.
- Chefen försöker motivera dig med att det går bra för företaget och dess aktieägare ju fler strike du slår.
- Du får din lön varje månad oavsett hur många poäng du får ihop.
- Saker som du inte kan styra över påverkar dina poäng. Konjunkturen, konkurrenterna, kollegerna, datorerna med mera kan styra ditt klot trots att du har släppt iväg det med perfekt precision.
Allt det här gör det svårt för dig att veta hur ett bra kast går till. Det innebär att du har svårt att avgöra om dina kast vardagen egentligen leder till målet, en strike.
lördag 5 december 2009
Utbildning fungerar inte – eller?
En slutsats utifrån den psykologiska kunskapen om att värderingar eller insikter inte styr beteende i någon högre grad (se inlägg 8 nov) blir att utbildning har lite effekt på beteende.
Har det hänt dig eller någon annan att ni varit på kurs och lärt er något nytt och spännande? När ni sen kommer tillbaka till jobbet eller hemmet så har ni testat att använda det nya verktyget, det nya beteendet.
Då reagerar sambon eller kollegan med ”– Lägg av, har du varit på kurs, eller”?
Där försvann hela investeringen i tid och pengar med att skicka er på kurs!
De färdigheter som är syftet med utbildning är en viktig förutsättning för att bete sig på ett nytt sätt. Att lära sig en ny färdighet innebär dock inte automatiskt att man kommer att använda den färdigheten.
Även om kunskapen fastnat och skapat en insikt så att man vet varför, var, hur och när man ska utföra beteendet så är det inte säkert att man gör det. Beteendet, den nya färdigheten, blir utförd bara om det finns en konsekvens kopplad till beteendet.
Om konsekvensen är negativ, som i fallet med kollegan ovan, så minskar sannolikheten att fortsätter att göra som man just lärt sig. Om konsekvensen är positiv ökar sannolikheten att man fortsätter med det nya beteendet.
Problemet är att konsekvensen av att göra på ett nytt sätt ofta är negativ i sig, det känns obekvämt att göra på ett annat sätt än det man är van vid. Det tar mer kraft att ändra beteende än att fortsätta som vanligt. Trots att man inser att det kommer att bli bättre på sikt så tar det emot i stunden och då blir det inte gjort.
Säg att du vill få bättre kondition och bestämmer dig för att ta trapporna istället för hissen. En till synes enkel sak men visst kan tanken att ta trapporna kännas lite jobbigt just när du står där? Inte just nu, jag tar trapporna nästa gång.
Det är problemet med beteendeförändring, vinsten ligger ofta längre fram i tiden medan det negativa ligger närmare. Nära konsekvenser är starkare.
Utbildning ger färdigheter vilket är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för förändring. För att dessa nya kunskaper ska användas i vardagen efter utbildningen krävs att konsekvenssystemet förstärker det nya beteendena på bekostnad av nuvarande beteenden.
Läs gärna mer i min nya bok: OBM - Ledarskapets psykologi
Har det hänt dig eller någon annan att ni varit på kurs och lärt er något nytt och spännande? När ni sen kommer tillbaka till jobbet eller hemmet så har ni testat att använda det nya verktyget, det nya beteendet.
Då reagerar sambon eller kollegan med ”– Lägg av, har du varit på kurs, eller”?
Där försvann hela investeringen i tid och pengar med att skicka er på kurs!
De färdigheter som är syftet med utbildning är en viktig förutsättning för att bete sig på ett nytt sätt. Att lära sig en ny färdighet innebär dock inte automatiskt att man kommer att använda den färdigheten.
Även om kunskapen fastnat och skapat en insikt så att man vet varför, var, hur och när man ska utföra beteendet så är det inte säkert att man gör det. Beteendet, den nya färdigheten, blir utförd bara om det finns en konsekvens kopplad till beteendet.
Om konsekvensen är negativ, som i fallet med kollegan ovan, så minskar sannolikheten att fortsätter att göra som man just lärt sig. Om konsekvensen är positiv ökar sannolikheten att man fortsätter med det nya beteendet.
Problemet är att konsekvensen av att göra på ett nytt sätt ofta är negativ i sig, det känns obekvämt att göra på ett annat sätt än det man är van vid. Det tar mer kraft att ändra beteende än att fortsätta som vanligt. Trots att man inser att det kommer att bli bättre på sikt så tar det emot i stunden och då blir det inte gjort.
Säg att du vill få bättre kondition och bestämmer dig för att ta trapporna istället för hissen. En till synes enkel sak men visst kan tanken att ta trapporna kännas lite jobbigt just när du står där? Inte just nu, jag tar trapporna nästa gång.
Det är problemet med beteendeförändring, vinsten ligger ofta längre fram i tiden medan det negativa ligger närmare. Nära konsekvenser är starkare.
Utbildning ger färdigheter vilket är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för förändring. För att dessa nya kunskaper ska användas i vardagen efter utbildningen krävs att konsekvenssystemet förstärker det nya beteendena på bekostnad av nuvarande beteenden.
Läs gärna mer i min nya bok: OBM - Ledarskapets psykologi
lördag 14 november 2009
Är bra ledarskap en slump?
Jag minns min förvåning första gången jag insåg att inte alla människor tänker så mycket som jag gör. Vissa förstår inte frågan när man frågar; hur tänker du när du gör eller säger så där? Med tiden har jag insett att inte heller mitt eget beteende styrs av tankar eller värderingar. De senare är mer en efterhandskonstruktion av hjärnan, se förra inlägget.
Överför vi det här till ledarskap så är det få ledare som agerar medvetet i vardagen. Vi gör det som känns bra just då, i den unika situationen. Din inlärningshistoria har lärt dig att göra så i liknande situationer. Vi gör det som känns bra, inte det vi läst i böcker eller hört föreläsare berätta att vi borde göra som ledare. Vissa saker har vi fångat upp längs vägen och ändrat i vårt beteende. Om det har gett positivt resultat fortsätter vi med det beteendet. Det innebär inte att vi är så medvetna i vårt dagliga beteende som ledare.
Jag tror på Darwin och "survival of the fittest". Tillämpat på ledarskap innebär det att de ledare vi hör talas om är de som råkar vara rätt person på rätt plats. Det går bra för företaget och ledaren/VD:n höjs till skyarna. Vi andra som kämpar med vardagens ledarskapsproblem letar svar, ser en förebild och försöker hitta nyckeln till ledarskapet hos framgångsrika ledare. Alla de ledare som beter sig på samma sätt men är på "fel" plats hör vi aldrig talas om. Det går inte lika bra för deras företag eller så är de sämre på att framhäva sina framgångar.
En del riktigt bra ledare blir aldrig uppmärksammade just för att de inte har ett behov av att framhäva sig. Säg att det finns människor på jorden idag som är lyckliga, som nått nirvana eller på annat sätt är fullt nöjda med sin tillvaro. Tror du att de jobbar dygnet runt för att göra karriär, prata i TV sofforna, blogga, ;-), eller skriva böcker? Troligen inte, de är nöjda med sin villa, vovve och Volvo.
Att vi söker framgångsbeteenden hos den som höjs till skyarna för att ta till oss i vårt eget ledarskap kan innebära problem. Ett är att den framgångsrikes beteende sällan är genomtänkt och därför svårt att återskapa av andra. Det är ett beteende som kan vara framgångsrikt i just den unika situation som den ledaren befinner sig i, det behöver inte vara framgångsrikt i den situation du befinner dig. Dessutom kan verksamheten vara framgångsrik trots ledarens beteende! Med en annan ledare under samma tid skulle verksamheten kanske ha blivit ännu mer framgångsrik. Ledare överskattar lätt sin betydelse, det personalens kunskaper och beteende som ger framgång. Personalens beteende kan bero på ledningen men det kan också finnas där trots ledningen. Många företag fungerar trots sina ledare. Om alla skulle göra exakt som cheferna säger skulle många företag få problem.
Ett annat problem är hur vi mäter framgång. Ta exempelvis nedskärningar. Olika studier ger samma bild, nedskärningar gynnar sällan lönsamheten och verksamhetens utveckling på sikt. Däremot ökar börskursen i snitt med 7% när man berättar om neddragningar av personal. Det förklarar CEO:s beteende att dra ner, det är kortsiktigt förstärkt. VD framstår som en bra ledare när han/hon drar ner på personalstyrkan. Tar vi sådana beteenden som förebild kan vi bli bra kortsiktiga ledare, men är det bra ledarskap?
Sen vet vi inte vems beteende som i praktiken har bidragit mest till framgången. En amerikansk studie visade att framgångsrika och karismatiska CEO hade en effektiv COO som såg till att allt fungerade i vardagen. Börsen och investerarna gillar den karismatiske ledaren medan verksamheten behöver en annan typ av ledare. Om det är den karismatiske ledaren som lyfts fram som förebild missar man kanske den i skuggan bakom som gör jobbet.
Överför vi det här till ledarskap så är det få ledare som agerar medvetet i vardagen. Vi gör det som känns bra just då, i den unika situationen. Din inlärningshistoria har lärt dig att göra så i liknande situationer. Vi gör det som känns bra, inte det vi läst i böcker eller hört föreläsare berätta att vi borde göra som ledare. Vissa saker har vi fångat upp längs vägen och ändrat i vårt beteende. Om det har gett positivt resultat fortsätter vi med det beteendet. Det innebär inte att vi är så medvetna i vårt dagliga beteende som ledare.
Jag tror på Darwin och "survival of the fittest". Tillämpat på ledarskap innebär det att de ledare vi hör talas om är de som råkar vara rätt person på rätt plats. Det går bra för företaget och ledaren/VD:n höjs till skyarna. Vi andra som kämpar med vardagens ledarskapsproblem letar svar, ser en förebild och försöker hitta nyckeln till ledarskapet hos framgångsrika ledare. Alla de ledare som beter sig på samma sätt men är på "fel" plats hör vi aldrig talas om. Det går inte lika bra för deras företag eller så är de sämre på att framhäva sina framgångar.
En del riktigt bra ledare blir aldrig uppmärksammade just för att de inte har ett behov av att framhäva sig. Säg att det finns människor på jorden idag som är lyckliga, som nått nirvana eller på annat sätt är fullt nöjda med sin tillvaro. Tror du att de jobbar dygnet runt för att göra karriär, prata i TV sofforna, blogga, ;-), eller skriva böcker? Troligen inte, de är nöjda med sin villa, vovve och Volvo.
Att vi söker framgångsbeteenden hos den som höjs till skyarna för att ta till oss i vårt eget ledarskap kan innebära problem. Ett är att den framgångsrikes beteende sällan är genomtänkt och därför svårt att återskapa av andra. Det är ett beteende som kan vara framgångsrikt i just den unika situation som den ledaren befinner sig i, det behöver inte vara framgångsrikt i den situation du befinner dig. Dessutom kan verksamheten vara framgångsrik trots ledarens beteende! Med en annan ledare under samma tid skulle verksamheten kanske ha blivit ännu mer framgångsrik. Ledare överskattar lätt sin betydelse, det personalens kunskaper och beteende som ger framgång. Personalens beteende kan bero på ledningen men det kan också finnas där trots ledningen. Många företag fungerar trots sina ledare. Om alla skulle göra exakt som cheferna säger skulle många företag få problem.
Ett annat problem är hur vi mäter framgång. Ta exempelvis nedskärningar. Olika studier ger samma bild, nedskärningar gynnar sällan lönsamheten och verksamhetens utveckling på sikt. Däremot ökar börskursen i snitt med 7% när man berättar om neddragningar av personal. Det förklarar CEO:s beteende att dra ner, det är kortsiktigt förstärkt. VD framstår som en bra ledare när han/hon drar ner på personalstyrkan. Tar vi sådana beteenden som förebild kan vi bli bra kortsiktiga ledare, men är det bra ledarskap?
Sen vet vi inte vems beteende som i praktiken har bidragit mest till framgången. En amerikansk studie visade att framgångsrika och karismatiska CEO hade en effektiv COO som såg till att allt fungerade i vardagen. Börsen och investerarna gillar den karismatiske ledaren medan verksamheten behöver en annan typ av ledare. Om det är den karismatiske ledaren som lyfts fram som förebild missar man kanske den i skuggan bakom som gör jobbet.
söndag 8 november 2009
Värderingar styr inte beteende – det är tvärtom
Det finns en av konsultkolleger ofta använd bild av en boj i vattnet. Bojen är förankrad i ett ankare på botten medan bojen flyter på ytan. Ankaret är våra värderingar medan bojen är vårt beteende. Bilden vill förmedla att våra värderingar är det inom oss som är grunden för det beteende som syns på ytan.
Jag har letat efter vad den tanken kommer ifrån utan att finna dess historia eller forskningsmässiga stöd. Tvärtom visade Ricard LaPiere redan på 30-talet att kineser inte hade några problem att få mat eller rum trots att 92% av de restauranger och hotell de besökte sa att de inte serverade kineser. Senare forskning visar samma sak, uttalade värderingar och faktiskt beteende hänger inte alltid ihop.
Däremot finns många belägg för det motsatta, beteenden styr värderingar. Inlärningspsykologin ger en empiriskt belagd teoretisk förklaring av värderingar, de är hjärnans sätt att rationalisera, förklara, våra handlingar för oss själva. Det här är inget nytt och senare års forskning stärker teorin.
Beteende styrs inte av värderingar, beteende styrs av de konsekvenser det får. Om det du gör ger en positiv konsekvens ökar chansen att du gör samma sak igen. Får beteendet en negativ konsekvens minskar sannolikheten att du upprepar handlingen. All inlärning sker på det sättet i alla levande organismer. Den här processen är omedveten och sker innan det vi uppfattar som vårt ”jag” fått ordning på världen. Det vi kallar ”jag” är en efterkonstruktion av hjärnan i syfte att få oss att känna oss som ett sammanhållet jag, en förutsägbar intelligent person.
Det är kanske det mest spännande med modern psykologi, upptäckten att jaget ”bara” är en efterkonstruktion. Det finns många studier som visar att hjärnan tar beslut att agera upp till 10 sekunder innan ”jaget” påstår sig välja hur det ska agera.
Dina värderingar är alltså en konstruktion av din hjärna för att försvara det du gör på grund av att det gynnar dig eller för att du vill undvika obehag (verkligt eller inbillat).
Det beteende som blivit förstärkt i din inlärningshistoria förklarar du med hjälp av något du kallar värderingar. Din miljö har styrt ditt beteende och dina reaktioner på andras beteende styr dem. Det här sker varje dag i din närmiljö. Skulle du exempelvis börja säga och bete dig enligt någon politisk ståndpunkt som din omgivning inte håller med om kommer du snabbt att märka en minskad uppmärksamhet från vissa och en ökad från andra. Efter en tid har du bytt ut ditt umgänge till dem som förstärker din nya ståndpunkt och/eller fått andra att prata på ditt nya sätt, eller så slutar du argumentera så för att dina vänner inte uppskattar ditt nya beteende.
När vi vill ändra beteenden i exempelvis en organisation eller grupp pratar vi ofta om att det behövs folk med de rätta värderingarna. Stämmer det? Nej, det är folk med de rätta beteendena du vill ha. Du vill ha medarbetare som GÖR rätt saker. Det är det man egentligen eftersträvar när man pratar om värderingsförändring, en beteendeförändring. Vägen dit går inte via värderingar utan via beteenden och de förändras via konsekvenser.
För att inte fastna i semantiken kan vi definiera värderingar som konsekvenshistorik. Om det du kallar värderingar är din inlärningshistoria av konsekvenser så håller jag med om att värderingar påverkar beteenden. Det svåra med det vi vet om jaget idag är att det ställer våra inlärda föreställningar på huvudet. Begrepp som värdering får en annan mening när man förstår att jaget är en uppdiktad berättelse, en sorts efterrationalisering av beteendet.
Tips för mer information
På SVT Play handlar Vetenskapsmagasinet från 31/8 (del 3 av 10) om forskning kring jaget och värderingar:
http://svtplay.se/v/1673375/vetenskapsmagasinet/del_3_av_10?sb,p102819,2,f,-1
Forskning och framsteg nummer 7 2008 handlar om jaget:
http://www.fof.se/tidning/2008/7
Min bok om beteendeförändring:
OBM - Ledarskapets psykologi
Jag har letat efter vad den tanken kommer ifrån utan att finna dess historia eller forskningsmässiga stöd. Tvärtom visade Ricard LaPiere redan på 30-talet att kineser inte hade några problem att få mat eller rum trots att 92% av de restauranger och hotell de besökte sa att de inte serverade kineser. Senare forskning visar samma sak, uttalade värderingar och faktiskt beteende hänger inte alltid ihop.
Däremot finns många belägg för det motsatta, beteenden styr värderingar. Inlärningspsykologin ger en empiriskt belagd teoretisk förklaring av värderingar, de är hjärnans sätt att rationalisera, förklara, våra handlingar för oss själva. Det här är inget nytt och senare års forskning stärker teorin.
Beteende styrs inte av värderingar, beteende styrs av de konsekvenser det får. Om det du gör ger en positiv konsekvens ökar chansen att du gör samma sak igen. Får beteendet en negativ konsekvens minskar sannolikheten att du upprepar handlingen. All inlärning sker på det sättet i alla levande organismer. Den här processen är omedveten och sker innan det vi uppfattar som vårt ”jag” fått ordning på världen. Det vi kallar ”jag” är en efterkonstruktion av hjärnan i syfte att få oss att känna oss som ett sammanhållet jag, en förutsägbar intelligent person.
Det är kanske det mest spännande med modern psykologi, upptäckten att jaget ”bara” är en efterkonstruktion. Det finns många studier som visar att hjärnan tar beslut att agera upp till 10 sekunder innan ”jaget” påstår sig välja hur det ska agera.
Dina värderingar är alltså en konstruktion av din hjärna för att försvara det du gör på grund av att det gynnar dig eller för att du vill undvika obehag (verkligt eller inbillat).
Det beteende som blivit förstärkt i din inlärningshistoria förklarar du med hjälp av något du kallar värderingar. Din miljö har styrt ditt beteende och dina reaktioner på andras beteende styr dem. Det här sker varje dag i din närmiljö. Skulle du exempelvis börja säga och bete dig enligt någon politisk ståndpunkt som din omgivning inte håller med om kommer du snabbt att märka en minskad uppmärksamhet från vissa och en ökad från andra. Efter en tid har du bytt ut ditt umgänge till dem som förstärker din nya ståndpunkt och/eller fått andra att prata på ditt nya sätt, eller så slutar du argumentera så för att dina vänner inte uppskattar ditt nya beteende.
När vi vill ändra beteenden i exempelvis en organisation eller grupp pratar vi ofta om att det behövs folk med de rätta värderingarna. Stämmer det? Nej, det är folk med de rätta beteendena du vill ha. Du vill ha medarbetare som GÖR rätt saker. Det är det man egentligen eftersträvar när man pratar om värderingsförändring, en beteendeförändring. Vägen dit går inte via värderingar utan via beteenden och de förändras via konsekvenser.
För att inte fastna i semantiken kan vi definiera värderingar som konsekvenshistorik. Om det du kallar värderingar är din inlärningshistoria av konsekvenser så håller jag med om att värderingar påverkar beteenden. Det svåra med det vi vet om jaget idag är att det ställer våra inlärda föreställningar på huvudet. Begrepp som värdering får en annan mening när man förstår att jaget är en uppdiktad berättelse, en sorts efterrationalisering av beteendet.
Tips för mer information
På SVT Play handlar Vetenskapsmagasinet från 31/8 (del 3 av 10) om forskning kring jaget och värderingar:
http://svtplay.se/v/1673375/vetenskapsmagasinet/del_3_av_10?sb,p102819,2,f,-1
Forskning och framsteg nummer 7 2008 handlar om jaget:
http://www.fof.se/tidning/2008/7
Min bok om beteendeförändring:
OBM - Ledarskapets psykologi
måndag 14 september 2009
Casual Friday – avdelningen vanliga fel chefer gör
Tanken bakom Casual Friday är säkert god, om det finns någon tanke bakom alla gånger. Ibland kanske det bara införs för att andra gör det.
Om du inte känner till begreppet så förklarar Wikipedia det så här
”Casual Friday (also known as Dress-down Friday, or simply Casual day) is an American and Canadian custom which has spread to other parts of the world, wherein some offices celebrate a semi-reprieve from the constrictions of a formal dress code. Whereas, during the rest of the week, business shirts, suits, ties, trousers, and dress shoes are the norm, on Casual Friday workers are allowed to wear more casual dress. Some companies allow jeans, T-shirts, hoodies, and sneakers but others require business casual or smart casual dress. Some offices have a themed dress down day, or encourage people to wear very casual clothes. On this day, even managers are allowed to dress down.”
Alltså en dag då personalen på ett företag får klä sig lite ledigare.
Utifrån motivationsteori finns det en stor risk med det. När du säger att idag får ni klä er som ni vill säger du samtidigt att vanligtvis klär ni er som ni inte vill.
Det är bättre att få medarbetarna att trivas med den klädkod företaget vill ha än att erkänna att den är ”uppklädd”.
Om du inte känner till begreppet så förklarar Wikipedia det så här
”Casual Friday (also known as Dress-down Friday, or simply Casual day) is an American and Canadian custom which has spread to other parts of the world, wherein some offices celebrate a semi-reprieve from the constrictions of a formal dress code. Whereas, during the rest of the week, business shirts, suits, ties, trousers, and dress shoes are the norm, on Casual Friday workers are allowed to wear more casual dress. Some companies allow jeans, T-shirts, hoodies, and sneakers but others require business casual or smart casual dress. Some offices have a themed dress down day, or encourage people to wear very casual clothes. On this day, even managers are allowed to dress down.”
Alltså en dag då personalen på ett företag får klä sig lite ledigare.
Utifrån motivationsteori finns det en stor risk med det. När du säger att idag får ni klä er som ni vill säger du samtidigt att vanligtvis klär ni er som ni inte vill.
Det är bättre att få medarbetarna att trivas med den klädkod företaget vill ha än att erkänna att den är ”uppklädd”.
fredag 17 juli 2009
Skolan - igen
Läser i UNT idag (09-07-17) att svenska forskare hittar ett tydligt samband mellan låga betyg och dålig psykisk hälsa senare i livet. Självskadande beteenden och självmord är överrepresenterat hos de med låga betyg från grundskolan. ”Våra resultat visar att skolans värld lägger en viktig del av grunden till den psykiska hälsan senare i livet”.
Blir någon förvånad? Jo, kanske skolan som brukar säga att deras uppgift inte är att fostra barnen, det är föräldrarnas uppgift. Jag har alltid undrat hur man kan arbeta med barn och säga att ens uppgift inte är att fostra barnen. Barn är barn, det vill säga de kan inte ta ansvar för sina egna handlingar på samma som vuxna. De behöver skyddas av den vuxna omgivningen genom säkerhetsanordningar som spisskydd, cykelhjälm, program som blockerar Internetsidor etc. Det är självklart för de flesta i samhället. Skolan verkar tro att deras enda uppgift är att lära barnen saker. Lärare utbildas inte i att ta hand om barn och ungdomar, de utbildas i att lära ut fakta.
Vilket de tyvärr verkar misslyckas med då så många får så dåliga betyg. Alla barn kan lära sig det mesta med rätt tid och motivation. De som har dåliga förutsättningar har skolan idag inte resurser till. Det leder till att många mår dåligt hela livet.
Längre fram i samma UNT står det att en ”ny lag ska ge barnen röst”. Folkhälso- och socialminister Maria Larsson citeras ”Det är vuxnas uppgift att lyssna på barnen – även inom socialtjänsten”. Lagen handlar om att socialtjänsten ska kunna starta utredningar utan föräldrarnas kännedom.
Maria Larsson har jobbat som lärare i många år och jag hoppas hon kan hjälpa till att koppla ihop de två artiklarna i UNT så att även lärarna får till uppgift att ”lyssna på barnen”.
Blir någon förvånad? Jo, kanske skolan som brukar säga att deras uppgift inte är att fostra barnen, det är föräldrarnas uppgift. Jag har alltid undrat hur man kan arbeta med barn och säga att ens uppgift inte är att fostra barnen. Barn är barn, det vill säga de kan inte ta ansvar för sina egna handlingar på samma som vuxna. De behöver skyddas av den vuxna omgivningen genom säkerhetsanordningar som spisskydd, cykelhjälm, program som blockerar Internetsidor etc. Det är självklart för de flesta i samhället. Skolan verkar tro att deras enda uppgift är att lära barnen saker. Lärare utbildas inte i att ta hand om barn och ungdomar, de utbildas i att lära ut fakta.
Vilket de tyvärr verkar misslyckas med då så många får så dåliga betyg. Alla barn kan lära sig det mesta med rätt tid och motivation. De som har dåliga förutsättningar har skolan idag inte resurser till. Det leder till att många mår dåligt hela livet.
Längre fram i samma UNT står det att en ”ny lag ska ge barnen röst”. Folkhälso- och socialminister Maria Larsson citeras ”Det är vuxnas uppgift att lyssna på barnen – även inom socialtjänsten”. Lagen handlar om att socialtjänsten ska kunna starta utredningar utan föräldrarnas kännedom.
Maria Larsson har jobbat som lärare i många år och jag hoppas hon kan hjälpa till att koppla ihop de två artiklarna i UNT så att även lärarna får till uppgift att ”lyssna på barnen”.
lördag 4 juli 2009
Extrovert - Introvert
Det finns många personlighetsteorier. Den som har starkast empiriskt stöd är Big Five som menar att vi har fem grundtyper. Man är dock inte helt enig om hur de fem ska beskrivas.
Det finns en tydlig skillnad mellan människor som kommer fram i alla modeller, den mellan introvert och extrovert. Det är den tydligaste skillnaden mellan individer. Det påstås att man kan se den redan i ett nyfött barn. Släpp en droppe citronjuice på tungan på en nyfödd och vissa reagerar med en grimas medan andra sträcker ut tungan och vill ha mer. Introverta och extroverta.
Introverta människor är de som vänder sin energi mer inåt, föredrar ensamhet eller mindre sällskap, har större behov av lugn och ro på egen hand.
Extroverta vänder tvärtom sin energi utåt, föredrar att umgås oftare med människor och gärna fler på en gång.
Det är få som visar ett rent introvert eller extrovert beteende, de flesta av oss är lite både och, men vi föredrar den ena sidan.
När du arbetar med människor är det viktigt att förstå att andra kan vara annorlunda än dig. Är du extrovert kan du ha svårt att förstå introverta och vice versa. En introvert vill exempelvis inte bli belönad publikt inför hela avdelningen för något han gjort medan en extrovert kan uppskatta det mer. Extroverta kan uppskatta en danskryssning med kollegerna medan en introvert helst vill stanna hemma.
Det finns en tydlig skillnad mellan människor som kommer fram i alla modeller, den mellan introvert och extrovert. Det är den tydligaste skillnaden mellan individer. Det påstås att man kan se den redan i ett nyfött barn. Släpp en droppe citronjuice på tungan på en nyfödd och vissa reagerar med en grimas medan andra sträcker ut tungan och vill ha mer. Introverta och extroverta.
Introverta människor är de som vänder sin energi mer inåt, föredrar ensamhet eller mindre sällskap, har större behov av lugn och ro på egen hand.
Extroverta vänder tvärtom sin energi utåt, föredrar att umgås oftare med människor och gärna fler på en gång.
Det är få som visar ett rent introvert eller extrovert beteende, de flesta av oss är lite både och, men vi föredrar den ena sidan.
När du arbetar med människor är det viktigt att förstå att andra kan vara annorlunda än dig. Är du extrovert kan du ha svårt att förstå introverta och vice versa. En introvert vill exempelvis inte bli belönad publikt inför hela avdelningen för något han gjort medan en extrovert kan uppskatta det mer. Extroverta kan uppskatta en danskryssning med kollegerna medan en introvert helst vill stanna hemma.
söndag 21 juni 2009
Det är lätt att tycka om andra - svårt att lyssna
Det är lätt att tycka om vad andra säger och gör.
Har tänkt på hur ofta jag uttrycker mig lite slarvigt eller ogenomtänkt. Jag gör ibland saker i hastigheten som jag när jag senare tänker efter inser kunde tolkas fel i den situationen.
När andra säger något kan jag vara snabb att döma utifrån korta samtal eller en situation där någon beter på ett sätt som jag inte tycker om.
Om andra är lika slarviga som jag i handling och ord så innebär det att jag lätt tolkar andra fel. De menade kanske inte så mycket med vad de sa eller gjorde.
Tar man sig tid med människor inser man att man inte känner dem så väl. Om vi tar oss tid att verkligen lyssna på vad de menar, inte vad de säger eller gör i en unik situation.
Hur många intressanta människor springer vi förbi varje dag?
Har tänkt på hur ofta jag uttrycker mig lite slarvigt eller ogenomtänkt. Jag gör ibland saker i hastigheten som jag när jag senare tänker efter inser kunde tolkas fel i den situationen.
När andra säger något kan jag vara snabb att döma utifrån korta samtal eller en situation där någon beter på ett sätt som jag inte tycker om.
Om andra är lika slarviga som jag i handling och ord så innebär det att jag lätt tolkar andra fel. De menade kanske inte så mycket med vad de sa eller gjorde.
Tar man sig tid med människor inser man att man inte känner dem så väl. Om vi tar oss tid att verkligen lyssna på vad de menar, inte vad de säger eller gör i en unik situation.
Hur många intressanta människor springer vi förbi varje dag?
torsdag 18 juni 2009
Information
Har det hänt att du pratat om eller hört andra prata om att du/ni inte får information om vad som händer på jobbet?
Det visar sig vid närmare granskning att de som klagar på för lite information egentligen inte är missnöjda med informationen i sig. Det är det faktum att det som sägs inte blir av som stör folk. Det vill säga det är lika illa att informera fel som att inte informera alls. Kanske bättre att inte informera alls än att informera fel.
Hänger även ihop med förra ämnet, Varför gör di på dette viset - det vill säga inte som jag säger?
Det visar sig vid närmare granskning att de som klagar på för lite information egentligen inte är missnöjda med informationen i sig. Det är det faktum att det som sägs inte blir av som stör folk. Det vill säga det är lika illa att informera fel som att inte informera alls. Kanske bättre att inte informera alls än att informera fel.
Hänger även ihop med förra ämnet, Varför gör di på dette viset - det vill säga inte som jag säger?
Varför gör di på dette viset - det vill säga inte som jag säger?
OBM som jag jobbar lär oss att det vi säger har liten effekt på folks beteende. Det är den unika människans inlärningshistoria som styr ifall de gör det du säger eller ej. Vet individen att det du sägs följs upp så gör man det. Vet de att det oftast bara är snack så prioriterar individen något annat.
Det är inte ovanligt att chefen pratar sig varm om kvalitet på ledningsgruppsmötet för att sen gå följa upp budgeten. Om chefen följer upp budget men inte kvalitet, vad kommer avdelningscheferna att fokusera på, kvalitet eller budget?
Hur mycket vi än pratar om vikten av långsiktighet får vi ingen effekt om medarbetarna belönas utifrån kvartalsresultat. Hur mycket vi än pratar om kundservice får det ingen effekt så länge medarbetarna belönas utifrån försäljningssiffrorna och inte utifrån hur nöjda kunder är med det de köpt. Hur mycket vi än pratar om att kvalitet är viktigt så får det ingen effekt om medarbetarna belönas utifrån tillverkad volym och inte kvaliteten på den volymen. För att få det vi säger att hänga ihop med det som ska göras måste vi se till att konsekvenserna hänger ihop med det vi säger.
Det är inte ovanligt att chefen pratar sig varm om kvalitet på ledningsgruppsmötet för att sen gå följa upp budgeten. Om chefen följer upp budget men inte kvalitet, vad kommer avdelningscheferna att fokusera på, kvalitet eller budget?
Hur mycket vi än pratar om vikten av långsiktighet får vi ingen effekt om medarbetarna belönas utifrån kvartalsresultat. Hur mycket vi än pratar om kundservice får det ingen effekt så länge medarbetarna belönas utifrån försäljningssiffrorna och inte utifrån hur nöjda kunder är med det de köpt. Hur mycket vi än pratar om att kvalitet är viktigt så får det ingen effekt om medarbetarna belönas utifrån tillverkad volym och inte kvaliteten på den volymen. För att få det vi säger att hänga ihop med det som ska göras måste vi se till att konsekvenserna hänger ihop med det vi säger.
onsdag 10 juni 2009
Ansvar eller jordaxeln i fontanellen
Fontanellen sitter längst upp på huvudet. Det är ett hål när vi föds för att skallbenen ska kunna tryckas ihop för att underlätta födseln. Sen växer hålet ihop. Du har jordaxeln genom fontanellen och ner längs ryggraden. Det vill säga din jord och ditt universum roterar kring dig. Så är det för alla, vi ser världen utifrån våra egna erfarenheter och kunskaper. Vår perception är betydligt mer subjektiv än vi klarar av att förstå.
Har du inte redan sett basketfilmen på Yuotube så gör det nu. http://www.youtube.com/watch?v=qDq24HbirJ8
Problemet är att vissa människor har jordaxeln mer i fontanellen än andra. Vissa har svårare att förstå att deras tankar och erfarenheter bara är deras unika tankar och erfarenheter. De kan stämma med andras och med vad som faktiskt sker i världen. Men de kan också vara feltolkningar och subjektivt tyckande som har lite med verkligheten att göra.
Om alla tog ansvar för att deras tankar och känslor bara var just deras unika tankar och känslor, en av sex miljarder människors, så skulle världen vara en bättre plats.
Det finns två sätt att göra det, säg det eller glöm det. Säg till om någon har sagt eller gjort något som stör dig. Den personen kan inte veta dennes handling/ord väckte dem tankarna eller känslorna hos dig.
Kan du läsa tankar? Nej troligen inte. Känner du någon som kan det? Inte heller det.
Känner du någon som förväntar sig att du ska kunna läsa hans eller hennes tankar?
Troligen? Visst är det intressant att vissa förväntar sig att vi ska förstå vad de tänker och känner och sen gärna agera utifrån det? De kan inte läsa tankar själva men de förväntar sig att andra ska kunna läsa deras.
Säg till om du retar dig på något, eller ”glöm” det. Har du inte sagt det får du inte låta det påverka er relation! Det här är lätt för mig att säga, det är inte lätt att göra. Jag tror att det är viktigt för en bra relation att vi förstår ”säg eller glöm”.
Jag lägger ingen värdering i det. Det är inte viktigare att säga till, det är bara så att du måste välja antingen eller. Säg eller glöm. Det är inte rätt emot andra att inte säga det och sen ändå låta det påverka relationen.
Har du inte redan sett basketfilmen på Yuotube så gör det nu. http://www.youtube.com/watch?v=qDq24HbirJ8
Problemet är att vissa människor har jordaxeln mer i fontanellen än andra. Vissa har svårare att förstå att deras tankar och erfarenheter bara är deras unika tankar och erfarenheter. De kan stämma med andras och med vad som faktiskt sker i världen. Men de kan också vara feltolkningar och subjektivt tyckande som har lite med verkligheten att göra.
Om alla tog ansvar för att deras tankar och känslor bara var just deras unika tankar och känslor, en av sex miljarder människors, så skulle världen vara en bättre plats.
Det finns två sätt att göra det, säg det eller glöm det. Säg till om någon har sagt eller gjort något som stör dig. Den personen kan inte veta dennes handling/ord väckte dem tankarna eller känslorna hos dig.
Kan du läsa tankar? Nej troligen inte. Känner du någon som kan det? Inte heller det.
Känner du någon som förväntar sig att du ska kunna läsa hans eller hennes tankar?
Troligen? Visst är det intressant att vissa förväntar sig att vi ska förstå vad de tänker och känner och sen gärna agera utifrån det? De kan inte läsa tankar själva men de förväntar sig att andra ska kunna läsa deras.
Säg till om du retar dig på något, eller ”glöm” det. Har du inte sagt det får du inte låta det påverka er relation! Det här är lätt för mig att säga, det är inte lätt att göra. Jag tror att det är viktigt för en bra relation att vi förstår ”säg eller glöm”.
Jag lägger ingen värdering i det. Det är inte viktigare att säga till, det är bara så att du måste välja antingen eller. Säg eller glöm. Det är inte rätt emot andra att inte säga det och sen ändå låta det påverka relationen.
Skolan
Skolslut och glada elever/studenter firar att de slipper skolan. Tänk om skolan kunde skapa en lärmiljö som eleverna längtade till? Det finns skolor som klarar det.
Det fanns möjlighet att starta friskolor redan innan reformen om friskolor. Problemet var att skolverket ställde krav på en genomarbetad pedagogisk idé. Det innebar att de enda friskolor som klarade nålsögat var Montessori och Waldorf. Man kan tycka vad man vill om deras pedagogik men de har i alla fall en klar pedagogisk idé.
Sen släpptes det mer fritt och den pedagogiska idén försvann. Idag marknadsför sig friskolorna med olika ämnesinriktningar, dator till alla etc. Politikerna pratar betyg och ordning men få pratar pedagogik.
Pedagogiken är grunden för skolan men den diskuteras knappt. Alla barn kan lära sig betydligt mer än man tror med rätt pedagogik. Lärare och skola skulle se varje barn som inte lär sig som ett bevis på sitt eget misslyckande. Idag pratar man istället om bokstavskombinationer och lägger orsaken till misslyckandet på barnet eller familjen.
De som blir lärare är ofta de elever som klarade skola bra, de anpassade. Det innebär att de lätt för den pedagogiska traditionen från sin skoltid vidare. ”Så var det när jag var elev och det fungerade för mig”. Det är en allmänmänsklig egenskap. Tyvärr är det ofta en tradition som inte fungerar eftersom den skolan inte klarade av att lära alla barn det de hade rätt till.
Dottern hade en toppenlärare i mellanstadiet. Hon tog upp läxor på första föräldramötet. ”Vi har inga krav på läxor på den här skolan. Det står inget i läroplanen om läxor. Jag tror inte på läxor. Men jag vet att många föräldrar på den här skolan vill ha läxor så därför föreslår jag att vi röstar om det.” Hon var smart och gjorde en sluten omröstning, vi fick blunda och räcka upp handen. Jag var en av tre som inte ville ha läxor. Det blev lite diskussion och en pappa sa ”jag tycker att det är bra med läxor, då kan jag hänga med i vad som händer i skolan och vi får lite tid tillsammans kring läxorna”. Tråkigt att föräldrar inte kan umgås med sina barn utan läxor.
Skolan ligger i ett akademikertätt område där föräldrarna själva hade läxor. ”Jag hade läxor som barn och det har ju gått bra för mig.” Samma argument kan användas om stryk. ”Jag fick stryk när jag var liten, det har ingen dött av.”
Jag gick hem och gjorde en sökning på forskningen om läxor, som en sann akademiker. Det finns inte mycket men den som finns visar ingen pedagogisk effekt av läxor. Den enda effekten man hade sett var ökad stress hos barnen.
Ett vardagligt exempel på jordaxeln i fontanellen, ”så var det när jag var liten och så ska det vara för mina barn”. Även välutbildade akademiker går lätt i den fällan.
Läste tidningen Vi för något år sedan, en tidning att rekommendera. De skrev om att det idag med hjälp av högskoleprovet kommer in nya typer av studenter på lärarutbildningarna, studenter som själva inte hade det så lätt i skolan. De intervjuade två professorer på lärarhögskolan om detta. Jag trodde först jag läste fel och fick läsa om flera gånger.
Professorerna beklagade detta faktum då det ställde till det för undervisningen! Det var besvärligt med studenter som ifrågasatte och problematiserade.
Det fanns möjlighet att starta friskolor redan innan reformen om friskolor. Problemet var att skolverket ställde krav på en genomarbetad pedagogisk idé. Det innebar att de enda friskolor som klarade nålsögat var Montessori och Waldorf. Man kan tycka vad man vill om deras pedagogik men de har i alla fall en klar pedagogisk idé.
Sen släpptes det mer fritt och den pedagogiska idén försvann. Idag marknadsför sig friskolorna med olika ämnesinriktningar, dator till alla etc. Politikerna pratar betyg och ordning men få pratar pedagogik.
Pedagogiken är grunden för skolan men den diskuteras knappt. Alla barn kan lära sig betydligt mer än man tror med rätt pedagogik. Lärare och skola skulle se varje barn som inte lär sig som ett bevis på sitt eget misslyckande. Idag pratar man istället om bokstavskombinationer och lägger orsaken till misslyckandet på barnet eller familjen.
De som blir lärare är ofta de elever som klarade skola bra, de anpassade. Det innebär att de lätt för den pedagogiska traditionen från sin skoltid vidare. ”Så var det när jag var elev och det fungerade för mig”. Det är en allmänmänsklig egenskap. Tyvärr är det ofta en tradition som inte fungerar eftersom den skolan inte klarade av att lära alla barn det de hade rätt till.
Dottern hade en toppenlärare i mellanstadiet. Hon tog upp läxor på första föräldramötet. ”Vi har inga krav på läxor på den här skolan. Det står inget i läroplanen om läxor. Jag tror inte på läxor. Men jag vet att många föräldrar på den här skolan vill ha läxor så därför föreslår jag att vi röstar om det.” Hon var smart och gjorde en sluten omröstning, vi fick blunda och räcka upp handen. Jag var en av tre som inte ville ha läxor. Det blev lite diskussion och en pappa sa ”jag tycker att det är bra med läxor, då kan jag hänga med i vad som händer i skolan och vi får lite tid tillsammans kring läxorna”. Tråkigt att föräldrar inte kan umgås med sina barn utan läxor.
Skolan ligger i ett akademikertätt område där föräldrarna själva hade läxor. ”Jag hade läxor som barn och det har ju gått bra för mig.” Samma argument kan användas om stryk. ”Jag fick stryk när jag var liten, det har ingen dött av.”
Jag gick hem och gjorde en sökning på forskningen om läxor, som en sann akademiker. Det finns inte mycket men den som finns visar ingen pedagogisk effekt av läxor. Den enda effekten man hade sett var ökad stress hos barnen.
Ett vardagligt exempel på jordaxeln i fontanellen, ”så var det när jag var liten och så ska det vara för mina barn”. Även välutbildade akademiker går lätt i den fällan.
Läste tidningen Vi för något år sedan, en tidning att rekommendera. De skrev om att det idag med hjälp av högskoleprovet kommer in nya typer av studenter på lärarutbildningarna, studenter som själva inte hade det så lätt i skolan. De intervjuade två professorer på lärarhögskolan om detta. Jag trodde först jag läste fel och fick läsa om flera gånger.
Professorerna beklagade detta faktum då det ställde till det för undervisningen! Det var besvärligt med studenter som ifrågasatte och problematiserade.
söndag 7 juni 2009
Kvacksalveri och intelligent design
En engelsk vetenskapsjournalist, Simon Singh, fick nyligen böter för förtal av en engelsk domstol. Han hade skrivit om att kiropraktorer påstår sig kunna hjälpa folk med sömnsvårigheter, barn med kolik eller allmän skrikighet, astma, ätstörningar etc. Det var förtal enligt engelsk domstol. The International journal of speech, language and the law tog bort en artikel av två svenska forskare då företaget vars produkter artikel ifrågasatte ur ett vetenskapligt perspektiv hotade med stämning.
Ovetenskapen breder ut sig i världen samtidigt som landstingen satsar på evidensbaserade metoder. Vem vinner?
Utifrån min ringa erfarenhet slår det mig hur okunniga (omedveten inkompetens?) folk ofta är kring vetenskapliga metoder. Man pratar om att vetenskapen gör si eller så utan att närmare förstå vad vetenskap handlar om. "Vetenskapen bryr sig inte om alternativa metoder eller parapsykologi." "Nu säger vetenskapen si, förra veckan sa de så, hur ska de ha det egentligen?"
Vetenskap är ett strukturerat sätt att söka kunskap, inget mer. Det som är "sant" idag behöver inte vara "sant" i morgon. Vetandet utvecklas.
Det primära är vilken metod vi använder för att söka kunskap, den empiriska/vetenskapliga eller egna erfarenheter. Tyvärr kan vi inte lita på egna erfarenheter eller "gamla sanningar". Historien är full av exempel på sanningar som visat sig felaktiga och våra erfarenheter är högst subjektiva. Mer subjektiva än vi anar.
Det viktiga för ett samhäll är vilken metod vi ska använda för att välja mellan exempelvis olika behandlingsmetoder. Tro och tyckande eller vetenskaplig empiri?
Folk får lägga sina privata pengar på vad de vill, tror du på homeopati så lägg dina pengar på det. Jag tror inte det fungerar bättre än placebo, dvs sockerpiller. Placebo hjälper upp till 50-70% så chansen finns att du blir bättre.
Våra gemensamma skattemedel bör hanteras lite varsammare. Det är bra att landstinget satsar på evidensbaserade metoder. Utövare av metoder som inte lever upp till kraven får skaffa sig vetenskapligt stöd för sina metoder så är de välkomna igen.
Journalister och andra måste få kritiskt granska alla som påstår sig ha metoder som fungerar.
...
Vad har det med ledarskap att göra? Jo du måste ha samma inställning i ditt ledarskap - ett vetenskapligt förhållningssätt till förändring. Mer om det senare... (cliffhanger)
Ovetenskapen breder ut sig i världen samtidigt som landstingen satsar på evidensbaserade metoder. Vem vinner?
Utifrån min ringa erfarenhet slår det mig hur okunniga (omedveten inkompetens?) folk ofta är kring vetenskapliga metoder. Man pratar om att vetenskapen gör si eller så utan att närmare förstå vad vetenskap handlar om. "Vetenskapen bryr sig inte om alternativa metoder eller parapsykologi." "Nu säger vetenskapen si, förra veckan sa de så, hur ska de ha det egentligen?"
Vetenskap är ett strukturerat sätt att söka kunskap, inget mer. Det som är "sant" idag behöver inte vara "sant" i morgon. Vetandet utvecklas.
Det primära är vilken metod vi använder för att söka kunskap, den empiriska/vetenskapliga eller egna erfarenheter. Tyvärr kan vi inte lita på egna erfarenheter eller "gamla sanningar". Historien är full av exempel på sanningar som visat sig felaktiga och våra erfarenheter är högst subjektiva. Mer subjektiva än vi anar.
Det viktiga för ett samhäll är vilken metod vi ska använda för att välja mellan exempelvis olika behandlingsmetoder. Tro och tyckande eller vetenskaplig empiri?
Folk får lägga sina privata pengar på vad de vill, tror du på homeopati så lägg dina pengar på det. Jag tror inte det fungerar bättre än placebo, dvs sockerpiller. Placebo hjälper upp till 50-70% så chansen finns att du blir bättre.
Våra gemensamma skattemedel bör hanteras lite varsammare. Det är bra att landstinget satsar på evidensbaserade metoder. Utövare av metoder som inte lever upp till kraven får skaffa sig vetenskapligt stöd för sina metoder så är de välkomna igen.
Journalister och andra måste få kritiskt granska alla som påstår sig ha metoder som fungerar.
...
Vad har det med ledarskap att göra? Jo du måste ha samma inställning i ditt ledarskap - ett vetenskapligt förhållningssätt till förändring. Mer om det senare... (cliffhanger)
lördag 6 juni 2009
Omedveten inkompetens
Efter 10-12 år som konsult har jag träffat på många olika typer av organisationer och yrkesmänniskor. Jag fascineras allt mer av att världen överhuvudtaget fungerar med tanke på att den omedvetna inkompetensen är så utbredd.
Ett enkelt vardagligt exempel är hur pappershanddukar sitter eller ligger i hållare på toaletter. De har två sidor, en slät och en med två flikar. Flikarna är till för att man ska få tag i dem lättare, men hur ofta ligger den släta sidan åt det håll du ska ta pappershandduken? Det är ett en omedveten inkompetens hos den som fyller på.
Jag ser liknande och viktigare hos både medarbetare och chefer, speciellt kring ledarskap då det är mitt område.
Jag menar inte att folk är dumma, bara omedvetet inkompetenta i förhållande till sina arbetsuppgifter. Någon gång under deras utbildning/träning har man missat att ge dem för arbetsuppgifterna viktiga kunskaper.
En annan iakttagelse från vardagen är hur man går i en spiraltrappa. Den som går upp går innerst, där trappstegen är smalast. Det är lättare att gå upp på smala steg. De som går ner har svårare och bör få gå där det är bredast.
Min fru lärde mig det för några år sedan och det är smart, jag var omedvetet inkompetent.
I vardagen kanske det inte spelar så stor roll, vi klarar av att mötas i en spiraltrappa i all fall. Problemet är i yrkeslivet när viktiga kunskaper om teknik och människor inte har nått fram till dem som styr. Jag är förvånad över hur många myter som styr när det finns fakta som talar emot och som ger bättre verktyg.
Ett enkelt vardagligt exempel är hur pappershanddukar sitter eller ligger i hållare på toaletter. De har två sidor, en slät och en med två flikar. Flikarna är till för att man ska få tag i dem lättare, men hur ofta ligger den släta sidan åt det håll du ska ta pappershandduken? Det är ett en omedveten inkompetens hos den som fyller på.
Jag ser liknande och viktigare hos både medarbetare och chefer, speciellt kring ledarskap då det är mitt område.
Jag menar inte att folk är dumma, bara omedvetet inkompetenta i förhållande till sina arbetsuppgifter. Någon gång under deras utbildning/träning har man missat att ge dem för arbetsuppgifterna viktiga kunskaper.
En annan iakttagelse från vardagen är hur man går i en spiraltrappa. Den som går upp går innerst, där trappstegen är smalast. Det är lättare att gå upp på smala steg. De som går ner har svårare och bör få gå där det är bredast.
Min fru lärde mig det för några år sedan och det är smart, jag var omedvetet inkompetent.
I vardagen kanske det inte spelar så stor roll, vi klarar av att mötas i en spiraltrappa i all fall. Problemet är i yrkeslivet när viktiga kunskaper om teknik och människor inte har nått fram till dem som styr. Jag är förvånad över hur många myter som styr när det finns fakta som talar emot och som ger bättre verktyg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)