Det är lätt att tycka om andra - svårt att lyssna

Det är lätt att tycka om vad andra säger och gör.

Har tänkt på hur ofta jag uttrycker mig lite slarvigt eller ogenomtänkt. Jag gör ibland saker i hastigheten som jag när jag senare tänker efter inser kunde tolkas fel i den situationen.

När andra säger något kan jag vara snabb att döma utifrån korta samtal eller en situation där någon beter på ett sätt som jag inte tycker om.
Om andra är lika slarviga som jag i handling och ord så innebär det att jag lätt tolkar andra fel. De menade kanske inte så mycket med vad de sa eller gjorde.

Tar man sig tid med människor inser man att man inte känner dem så väl. Om vi tar oss tid att verkligen lyssna på vad de menar, inte vad de säger eller gör i en unik situation.

Hur många intressanta människor springer vi förbi varje dag?

Information

Har det hänt att du pratat om eller hört andra prata om att du/ni inte får information om vad som händer på jobbet?

Det visar sig vid närmare granskning att de som klagar på för lite information egentligen inte är missnöjda med informationen i sig. Det är det faktum att det som sägs inte blir av som stör folk. Det vill säga det är lika illa att informera fel som att inte informera alls. Kanske bättre att inte informera alls än att informera fel.

Hänger även ihop med förra ämnet, Varför gör di på dette viset - det vill säga inte som jag säger?

Varför gör di på dette viset - det vill säga inte som jag säger?

OBM som jag jobbar lär oss att det vi säger har liten effekt på folks beteende. Det är den unika människans inlärningshistoria som styr ifall de gör det du säger eller ej. Vet individen att det du sägs följs upp så gör man det. Vet de att det oftast bara är snack så prioriterar individen något annat.

Det är inte ovanligt att chefen pratar sig varm om kvalitet på ledningsgruppsmötet för att sen gå följa upp budgeten. Om chefen följer upp budget men inte kvalitet, vad kommer avdelningscheferna att fokusera på, kvalitet eller budget?

Hur mycket vi än pratar om vikten av långsiktighet får vi ingen effekt om medarbetarna belönas utifrån kvartalsresultat. Hur mycket vi än pratar om kundservice får det ingen effekt så länge medarbetarna belönas utifrån försäljningssiffrorna och inte utifrån hur nöjda kunder är med det de köpt. Hur mycket vi än pratar om att kvalitet är viktigt så får det ingen effekt om medarbetarna belönas utifrån tillverkad volym och inte kvaliteten på den volymen. För att få det vi säger att hänga ihop med det som ska göras måste vi se till att konsekvenserna hänger ihop med det vi säger.

Ansvar eller jordaxeln i fontanellen

Fontanellen sitter längst upp på huvudet. Det är ett hål när vi föds för att skallbenen ska kunna tryckas ihop för att underlätta födseln. Sen växer hålet ihop. Du har jordaxeln genom fontanellen och ner längs ryggraden. Det vill säga din jord och ditt universum roterar kring dig. Så är det för alla, vi ser världen utifrån våra egna erfarenheter och kunskaper. Vår perception är betydligt mer subjektiv än vi klarar av att förstå.
Har du inte redan sett basketfilmen på Yuotube så gör det nu. http://www.youtube.com/watch?v=qDq24HbirJ8

Problemet är att vissa människor har jordaxeln mer i fontanellen än andra. Vissa har svårare att förstå att deras tankar och erfarenheter bara är deras unika tankar och erfarenheter. De kan stämma med andras och med vad som faktiskt sker i världen. Men de kan också vara feltolkningar och subjektivt tyckande som har lite med verkligheten att göra.

Om alla tog ansvar för att deras tankar och känslor bara var just deras unika tankar och känslor, en av sex miljarder människors, så skulle världen vara en bättre plats.

Det finns två sätt att göra det, säg det eller glöm det. Säg till om någon har sagt eller gjort något som stör dig. Den personen kan inte veta dennes handling/ord väckte dem tankarna eller känslorna hos dig.

Kan du läsa tankar? Nej troligen inte. Känner du någon som kan det? Inte heller det.
Känner du någon som förväntar sig att du ska kunna läsa hans eller hennes tankar?
Troligen? Visst är det intressant att vissa förväntar sig att vi ska förstå vad de tänker och känner och sen gärna agera utifrån det? De kan inte läsa tankar själva men de förväntar sig att andra ska kunna läsa deras.

Säg till om du retar dig på något, eller ”glöm” det. Har du inte sagt det får du inte låta det påverka er relation! Det här är lätt för mig att säga, det är inte lätt att göra. Jag tror att det är viktigt för en bra relation att vi förstår ”säg eller glöm”.

Jag lägger ingen värdering i det. Det är inte viktigare att säga till, det är bara så att du måste välja antingen eller. Säg eller glöm. Det är inte rätt emot andra att inte säga det och sen ändå låta det påverka relationen.

Skolan

Skolslut och glada elever/studenter firar att de slipper skolan. Tänk om skolan kunde skapa en lärmiljö som eleverna längtade till? Det finns skolor som klarar det.

Det fanns möjlighet att starta friskolor redan innan reformen om friskolor. Problemet var att skolverket ställde krav på en genomarbetad pedagogisk idé. Det innebar att de enda friskolor som klarade nålsögat var Montessori och Waldorf. Man kan tycka vad man vill om deras pedagogik men de har i alla fall en klar pedagogisk idé.

Sen släpptes det mer fritt och den pedagogiska idén försvann. Idag marknadsför sig friskolorna med olika ämnesinriktningar, dator till alla etc. Politikerna pratar betyg och ordning men få pratar pedagogik.

Pedagogiken är grunden för skolan men den diskuteras knappt. Alla barn kan lära sig betydligt mer än man tror med rätt pedagogik. Lärare och skola skulle se varje barn som inte lär sig som ett bevis på sitt eget misslyckande. Idag pratar man istället om bokstavskombinationer och lägger orsaken till misslyckandet på barnet eller familjen.

De som blir lärare är ofta de elever som klarade skola bra, de anpassade. Det innebär att de lätt för den pedagogiska traditionen från sin skoltid vidare. ”Så var det när jag var elev och det fungerade för mig”. Det är en allmänmänsklig egenskap. Tyvärr är det ofta en tradition som inte fungerar eftersom den skolan inte klarade av att lära alla barn det de hade rätt till.

Dottern hade en toppenlärare i mellanstadiet. Hon tog upp läxor på första föräldramötet. ”Vi har inga krav på läxor på den här skolan. Det står inget i läroplanen om läxor. Jag tror inte på läxor. Men jag vet att många föräldrar på den här skolan vill ha läxor så därför föreslår jag att vi röstar om det.” Hon var smart och gjorde en sluten omröstning, vi fick blunda och räcka upp handen. Jag var en av tre som inte ville ha läxor. Det blev lite diskussion och en pappa sa ”jag tycker att det är bra med läxor, då kan jag hänga med i vad som händer i skolan och vi får lite tid tillsammans kring läxorna”. Tråkigt att föräldrar inte kan umgås med sina barn utan läxor.

Skolan ligger i ett akademikertätt område där föräldrarna själva hade läxor. ”Jag hade läxor som barn och det har ju gått bra för mig.” Samma argument kan användas om stryk. ”Jag fick stryk när jag var liten, det har ingen dött av.”

Jag gick hem och gjorde en sökning på forskningen om läxor, som en sann akademiker. Det finns inte mycket men den som finns visar ingen pedagogisk effekt av läxor. Den enda effekten man hade sett var ökad stress hos barnen.

Ett vardagligt exempel på jordaxeln i fontanellen, ”så var det när jag var liten och så ska det vara för mina barn”. Även välutbildade akademiker går lätt i den fällan.

Läste tidningen Vi för något år sedan, en tidning att rekommendera. De skrev om att det idag med hjälp av högskoleprovet kommer in nya typer av studenter på lärarutbildningarna, studenter som själva inte hade det så lätt i skolan. De intervjuade två professorer på lärarhögskolan om detta. Jag trodde först jag läste fel och fick läsa om flera gånger.

Professorerna beklagade detta faktum då det ställde till det för undervisningen! Det var besvärligt med studenter som ifrågasatte och problematiserade.

Kvacksalveri och intelligent design

En engelsk vetenskapsjournalist, Simon Singh, fick nyligen böter för förtal av en engelsk domstol. Han hade skrivit om att kiropraktorer påstår sig kunna hjälpa folk med sömnsvårigheter, barn med kolik eller allmän skrikighet, astma, ätstörningar etc. Det var förtal enligt engelsk domstol. The International journal of speech, language and the law tog bort en artikel av två svenska forskare då företaget vars produkter artikel ifrågasatte ur ett vetenskapligt perspektiv hotade med stämning.

Ovetenskapen breder ut sig i världen samtidigt som landstingen satsar på evidensbaserade metoder. Vem vinner?

Utifrån min ringa erfarenhet slår det mig hur okunniga (omedveten inkompetens?) folk ofta är kring vetenskapliga metoder. Man pratar om att vetenskapen gör si eller så utan att närmare förstå vad vetenskap handlar om. "Vetenskapen bryr sig inte om alternativa metoder eller parapsykologi." "Nu säger vetenskapen si, förra veckan sa de så, hur ska de ha det egentligen?"
Vetenskap är ett strukturerat sätt att söka kunskap, inget mer. Det som är "sant" idag behöver inte vara "sant" i morgon. Vetandet utvecklas.

Det primära är vilken metod vi använder för att söka kunskap, den empiriska/vetenskapliga eller egna erfarenheter. Tyvärr kan vi inte lita på egna erfarenheter eller "gamla sanningar". Historien är full av exempel på sanningar som visat sig felaktiga och våra erfarenheter är högst subjektiva. Mer subjektiva än vi anar.

Det viktiga för ett samhäll är vilken metod vi ska använda för att välja mellan exempelvis olika behandlingsmetoder. Tro och tyckande eller vetenskaplig empiri?

Folk får lägga sina privata pengar på vad de vill, tror du på homeopati så lägg dina pengar på det. Jag tror inte det fungerar bättre än placebo, dvs sockerpiller. Placebo hjälper upp till 50-70% så chansen finns att du blir bättre.

Våra gemensamma skattemedel bör hanteras lite varsammare. Det är bra att landstinget satsar på evidensbaserade metoder. Utövare av metoder som inte lever upp till kraven får skaffa sig vetenskapligt stöd för sina metoder så är de välkomna igen.

Journalister och andra måste få kritiskt granska alla som påstår sig ha metoder som fungerar.
...
Vad har det med ledarskap att göra? Jo du måste ha samma inställning i ditt ledarskap - ett vetenskapligt förhållningssätt till förändring. Mer om det senare... (cliffhanger)

Omedveten inkompetens

Efter 10-12 år som konsult har jag träffat på många olika typer av organisationer och yrkesmänniskor. Jag fascineras allt mer av att världen överhuvudtaget fungerar med tanke på att den omedvetna inkompetensen är så utbredd.
Ett enkelt vardagligt exempel är hur pappershanddukar sitter eller ligger i hållare på toaletter. De har två sidor, en slät och en med två flikar. Flikarna är till för att man ska få tag i dem lättare, men hur ofta ligger den släta sidan åt det håll du ska ta pappershandduken? Det är ett en omedveten inkompetens hos den som fyller på.
Jag ser liknande och viktigare hos både medarbetare och chefer, speciellt kring ledarskap då det är mitt område.

Jag menar inte att folk är dumma, bara omedvetet inkompetenta i förhållande till sina arbetsuppgifter. Någon gång under deras utbildning/träning har man missat att ge dem för arbetsuppgifterna viktiga kunskaper.

En annan iakttagelse från vardagen är hur man går i en spiraltrappa. Den som går upp går innerst, där trappstegen är smalast. Det är lättare att gå upp på smala steg. De som går ner har svårare och bör få gå där det är bredast.
Min fru lärde mig det för några år sedan och det är smart, jag var omedvetet inkompetent.

I vardagen kanske det inte spelar så stor roll, vi klarar av att mötas i en spiraltrappa i all fall. Problemet är i yrkeslivet när viktiga kunskaper om teknik och människor inte har nått fram till dem som styr. Jag är förvånad över hur många myter som styr när det finns fakta som talar emot och som ger bättre verktyg.